Zero Miles

Äntligen är nationellaprovet i svenska B avklarat och jag SKITER i hur det går för jag har gjort mitt bästa och klarat att göra det genom hela provet, vilket jag nästan kände att jag inte skulle orka. Jag är jättenöjd med min insats, men tyvärr vet jag själv att den saken kommer att ändras när jag får mitt betyg. Tvinga mig läsa det här inlägget då!

Det går bra med psalmerna, som låter jättebra, vi har fått ihop tre stycken låtar som också låter jättebra, jag har precis sett Skavlan, som är jättebra och min hund är nysövd. Just nu känns livet underbart och jag tänker älska varje minut tills jag somnar. Älskar dig fantastiska tid!
Nu vill jag julmysa och träffa trevliga människor, för att sedan kasta mig in i nästa vecka, som innebär religionsprov. Islam är det som gäller, och jag känner att jag inte alls har koll på det, men denna vecka är min och ska inte ges bort till islam, eller någon annan religion för den delen. Under den kommande delen av terminen finns det inte plats för någon prestationsångest, och jag saknar ingenting alls. Nu är det att göra det allra bästa jag kan och inget mer som gäller. Just nu är jag fan viktigast och jag får leva efter uttrycket "den som inte älskar sig själv, kan inte älska andra". 

Som avslutning på ett inlägg till mig och mitt ego tänkte jag tipsa om några fantastiska gitarrister som finns på spotify. Fantastiska låtar som helt enkelt är sköna och liksom omfamnar själen, om man nu kan uttrycka sig så. 

Jag tipsar: Andy McKee och Don Ross. Underbar musik!

---

Lyssnar på: Loaded. Leather. Moonroof. - Don Ross & Drifting - Andy McKee