Text
Här kommer den i alla fall!:
Daaaaaaaaaaaaajm! Jag vill ha dajm. Varför finns det aldrig dajm? Det är som om dajm vore någon sorts utrotad art som absolut inte får finnas i vanliga djurparker, utan endast på de mer hmm... exklusiva ställena, om man säger så. Strunt tycker jag! Det ska finnas dajm!
Eller dajmglass. Det är inte så dumt det heller! Fast självklart är det ju orginalet som gäller. Det är som om att tycka om en Uscher-låt.
”Bara för att det är en klubblåt”, säger han. Aah visst! Bara för att det är glass liksom. No way!
Minnena rasar tillbaka i ett vattenfall av bilder. Allting i huvudet snurrar, men det får vara. Nu är det bara dajs som gäller. Jackan... Vart är jackan? Vilken jacka var det? Tog jag den svarta... eller den röda korta. Jag kommer inte ihåg.
Ljuset slår emot mig och jag rullar smidigt ner från sängen. Smidigt enligt mig i alla fall. Betraktar lugnt människorna som ligger utspridda i rummet. Jag känner igen... max 3 stycken.
Där har vi Isse. Hennes fel att vi hamnade i den här jävla hålan. Utan fucking dajm. Där i hörnet ligger StockholmsSara och Porky. Med tanke på den ställning de ligger i tvivlar jag ju starkt på att Sara har fått veta att han kalls för Porky. Jävla håla.
Smidig som en Bengalisk flodhäst hoppar jag mellan människorna fram emot dörren. Jag har inget att förlora. Att råka trampa på en människa eller två spelar ingen roll. Det är inte som att jag känner dem i alla fall liksom.
Jackan? Skit i jackan. Dörr, ut, hitta, affär. Dajm. Nej. Fan i helvetes jävla skit. Plånboken ligger i jackan. Kan man fråga de i affären om man får provsmaka dajmen lite innan man köper den?
Kanske inte. Eventuellt inte. Troligtvis inte. Skit. Dörr, ut, tillbaka, leta jacka. Hittar inte jackjäveln. Lägligt. Någon har lämnat en alldeles lysande 20-lapp alldeles framför min högra fot.
Dajm is the shit.
Lyssnar på: Lay down - priestess (och den finns INTE på spotify! :()
