Zero Miles

Om man tror på gud så har jag en egen teori. Mest förr i tiden, så trodde man ju att man skulle bli hårt straffad av gud för diverse synder, som kanske många av oss, begår nån gång om dagen. Jag har kommit på lösningen för detta. Eftersom vi alla småsyndar lite, så kom gud (smart snubbe det där) på att han skulle småstraffa oss lite hela tiden. Detta straff, i alla fall för oss kvinnor, kallas mensverk och PMS.
Hormoner hoppar omkring i rent kaos, som galna flodhästar på rockkonsert, hjärnan vänds upp och ned och ut och in och magen vrids och vänds, klipps av, sys ihop igen och slutligen skriker den ut ett skri av smärta som kommer ut som förbannade ord ur munnen, fast de vet mycket väl att de inte borde. Man blir som en bortskämd liten fyraåring, fast bara det negativa delarna. Man är arg och jävlig, gråter om vart annat och skrattar om vart annat.
Jag vet inte riktigt den manliga motsvarigheten till detta, och även om ni killar också kan ha humörsvägninger, vet jag faktiskt inte om någon som har det.

I alla fall så betyder inte detta inlägg att jag tror att gud så elak och jag menar inte att driva med religionen. Dock så tycker jag att det borde spridas hur jävligt det känns en vecka i månaden.
Jag skulle kunna säga att alla ska vara förstående mot oss stackars tjejer, som det egentligen inte är mer synd om än någon annan, och ge oss en förstående kram när ni ser nån som är arg helt utan anledning.
Jag säger inte det.
Om ni skulle göra det skull tjejen i fråga troligtvis bli förbannad och slå killen på käften, eller så skulle hon börja gråta och klaga ut alla sina mer eller mindre värdelösa bekymmer, men hjälp av den upp och ned vända och gråtande hjärnans något begränsade ordförråd.

Wooooow. Vad stor bilden blev.