Home
Sitter hemma i min underbara säng, med mitt underbara täcke och min underbara dator. Jag är materialist, men jag är ingen dålig människa för det. Jag värdesätter saker jag vill ha och tycker om helt enkelt.
Precis hemkommen ifrån sjukhuset har jag gått från att ha en oidentifierad infektions som orsakar hög feber och hög sänka, till en oidentifierad förkylning som var tvungen att drabba mig precis efter jag kommit hem. Jag har hostat, fått feber igen och, till min stora förskräckelse, hostat upp något långt och vitt som var äckligt likt en mask. Jag hoppas och ber till alla, som går att be till, att det inte var en mask. Troligtvis var det en kycklingbit som råkat fastna någonstans i halsen. Ja precis. Det var en kycklingbit. Inget annat.
Saknar mina vänner och vill träffa dem i helgen, men det verkar som jag inte kommer att hinna träffa dem så mycket. Louise kommer i alla fall hit ifrån Stockholm och förgyller min "TaHandOmHundenOchHuset"-helg.
Nu sitter jag här och känner mig lite lagom filosofisk. Lyssnar på Phoenix och känner att det är musik som passar sig alldeles utmärkt när man känner sig filosofisk. Filosofisk och Materialistisk.
Jag misstänker att min sjukdom fortfarande sitter i. Dagen har försvunnit med ett poff och lämnat mig här sittande på sängen. Jag vet inte vad jag har gjort och jag vet inte heller vad jag borde ha gjort. Jag känner mig inte stressad, men jag kan inte påstå att jag känner mig lugn heller. Det är som om jag betraktar världen genom en bubbla. Som om jag ser allt jag måste göra, eller ska göra, eller gör, genom ett fönster. Som om världen inte påverkar mig just nu. Nu är det bara jag och min bubbla. Den är blå. Inget fucking tjafs med en rosa bubbla. Eller ta bort fucking. Man ska ju inte svära, och speciellt inte nu när man har minderåriga fosterbarn här hemma.
Ge mig plats för min materialistisk-het! Jag vill ha kamera, skor, skor, skor, kläder, inredning osv.osv.osv. Låt mig hållas, eller kritisera mig. Jag känner att det är dags att materialismen hamnar i rampljuset, att den ska få sjunga en låt, lika vacker som "en stilla bris... på en tyst kyrkogård".
Ta mig seriöst, eller gör det inte. Det är ditt val. Kanske skulle kunna säga att den djupa meningen med det här inlägget var att du måste kunna välja själv, och låta dina egna egenskaper vara i rampljuset, att du måste acceptera dem, bra som dåliga.
Fast det är inte sant. Tänkte inte så för fem öre. (femfemfemfemfem) Tänkte inte alls. Bara skrev detta spektakulöst långa adekvata inlägg. Det betyder ingenting och det finns ingen som helst djup, dold mening i den här texten. Kan det inte få vara så någon gång? Jag är trött på att allting måste säga något. Mest för att jag aldrig förstår vad folk vill säga. Speciellt inte konstnärer av någon anledning. Bildanalyser är väl inte min starka sida, skulle man kunna sammanfatta det som.
Nu ska jag låta de stackare som läser denna ouppdaterat oseriösa blogg vara och gå och lägga mig själv och min filosofiska tvilling som inte finns.
Godnatt.
Precis hemkommen ifrån sjukhuset har jag gått från att ha en oidentifierad infektions som orsakar hög feber och hög sänka, till en oidentifierad förkylning som var tvungen att drabba mig precis efter jag kommit hem. Jag har hostat, fått feber igen och, till min stora förskräckelse, hostat upp något långt och vitt som var äckligt likt en mask. Jag hoppas och ber till alla, som går att be till, att det inte var en mask. Troligtvis var det en kycklingbit som råkat fastna någonstans i halsen. Ja precis. Det var en kycklingbit. Inget annat.
Saknar mina vänner och vill träffa dem i helgen, men det verkar som jag inte kommer att hinna träffa dem så mycket. Louise kommer i alla fall hit ifrån Stockholm och förgyller min "TaHandOmHundenOchHuset"-helg.
Nu sitter jag här och känner mig lite lagom filosofisk. Lyssnar på Phoenix och känner att det är musik som passar sig alldeles utmärkt när man känner sig filosofisk. Filosofisk och Materialistisk.
Jag misstänker att min sjukdom fortfarande sitter i. Dagen har försvunnit med ett poff och lämnat mig här sittande på sängen. Jag vet inte vad jag har gjort och jag vet inte heller vad jag borde ha gjort. Jag känner mig inte stressad, men jag kan inte påstå att jag känner mig lugn heller. Det är som om jag betraktar världen genom en bubbla. Som om jag ser allt jag måste göra, eller ska göra, eller gör, genom ett fönster. Som om världen inte påverkar mig just nu. Nu är det bara jag och min bubbla. Den är blå. Inget fucking tjafs med en rosa bubbla. Eller ta bort fucking. Man ska ju inte svära, och speciellt inte nu när man har minderåriga fosterbarn här hemma.
Ge mig plats för min materialistisk-het! Jag vill ha kamera, skor, skor, skor, kläder, inredning osv.osv.osv. Låt mig hållas, eller kritisera mig. Jag känner att det är dags att materialismen hamnar i rampljuset, att den ska få sjunga en låt, lika vacker som "en stilla bris... på en tyst kyrkogård".
Ta mig seriöst, eller gör det inte. Det är ditt val. Kanske skulle kunna säga att den djupa meningen med det här inlägget var att du måste kunna välja själv, och låta dina egna egenskaper vara i rampljuset, att du måste acceptera dem, bra som dåliga.
Fast det är inte sant. Tänkte inte så för fem öre. (femfemfemfemfem) Tänkte inte alls. Bara skrev detta spektakulöst långa adekvata inlägg. Det betyder ingenting och det finns ingen som helst djup, dold mening i den här texten. Kan det inte få vara så någon gång? Jag är trött på att allting måste säga något. Mest för att jag aldrig förstår vad folk vill säga. Speciellt inte konstnärer av någon anledning. Bildanalyser är väl inte min starka sida, skulle man kunna sammanfatta det som.
Nu ska jag låta de stackare som läser denna ouppdaterat oseriösa blogg vara och gå och lägga mig själv och min filosofiska tvilling som inte finns.
Godnatt.
Friends
Dessa är två av mina käraste vänner.
(jag fick tillåtelse att lägga ut dem!) (i alla fall utav en av dem...)
(jag fick tillåtelse att lägga ut dem!) (i alla fall utav en av dem...)
Blogg
Jag orkar inte blogga egentligen, men jag gör det ändå. Dels för att jag bestämt mig för att göra det och dels för att det känns som om jag borde. Igår var Karin och Kajsa här och vi hade riktigt trevligt. Vi målade naglarna, klippte Kajsas hår (och råkade missfärga det) och dessutom så drack vi te.
Det var trevligt.
Nu ska jag sluta blogga. Bara för att jag kan.
Lyssnar på: Ingenting. Efterson internet bara fungerar i köket får jag inte lyssna på musik.
Det var trevligt.
Nu ska jag sluta blogga. Bara för att jag kan.
Tänkte lägga ut en bild på look-a-like dr. House, men orkade inte fixa. Så jag sket i det helt enkelt.
Lyssnar på: Ingenting. Efterson internet bara fungerar i köket får jag inte lyssna på musik.
BBRBRBRBRBRBRBR
Rubriken = min sångläxa.
Jag har hittat en utmaning! Jag ska lära mig att använda mascara, på mina egna oböjbara-, nedåtpekande-, hästhårs-ögonfransar. Så nu har jag blivit värsta torsk på mascaror fast jag inte använder mascara!
Men det är liksom själva utmaningen att "finns det verkligen något som fungerar"-grejen bara finns där. Jag ger mig fan på att jag ska hitta något som fungerar!
Vill testa Maybelline. Det är så roliga färger på deras mascaror.
Aja det var nog vara det enda som liknar ett sminkinlägg som någonsin kommer att synas i den här bloggen!
Jag har hittat en utmaning! Jag ska lära mig att använda mascara, på mina egna oböjbara-, nedåtpekande-, hästhårs-ögonfransar. Så nu har jag blivit värsta torsk på mascaror fast jag inte använder mascara!
Men det är liksom själva utmaningen att "finns det verkligen något som fungerar"-grejen bara finns där. Jag ger mig fan på att jag ska hitta något som fungerar!
Vill testa Maybelline. Det är så roliga färger på deras mascaror.
Aja det var nog vara det enda som liknar ett sminkinlägg som någonsin kommer att synas i den här bloggen!
Men vem vet? Jag kanske blir helt galen och börjar posta bilder på mig själv i nytt smink och nya outfits varje dag :o Dock kommer jag inte kunna låta bli att byta ut ordet "outfit" mot "utflykt". Jag vet inte varför, men jag har fått för mig att de två orden liknar varandra. Har gått och tänkt på det ett tag idag, även om jag inte kommer ihåg riktigt när det var. På vägen till skolan kanske?
Lyssnar på: Just a Phase - Incubus
Pälsklingen min!
Igår fick jag officiellt en hjärtattack. Min mamma skriker uppe i köket, och som vanligt blir jag lite småirriterad när folk bara skriker, men Lennart intygar att det är viktigt och jag springer upp till köket för att finna min älskade hund sittades i en blodpöl och blodet bara forsar ur henne.
Skräckupplevelse.
I alla fall har vi nu varit till veterinären, och det var ingen fara. Hon hade en infektion i röven som tog form utan två stycken blåsor som sprack + plus att det rann blod ur henne. Men hon mår bra! Min älskade pälsboll mår bra, och jag tänker nu hedra henne, för att hon var så duktig (hon hatar veterinärer...), och lägga upp en vacker, smickrande bild på henne! Bara för att hon är sötast i världen.
Lyssnar på: Weapon of Vanity - Soilwork
Skräckupplevelse.
I alla fall har vi nu varit till veterinären, och det var ingen fara. Hon hade en infektion i röven som tog form utan två stycken blåsor som sprack + plus att det rann blod ur henne. Men hon mår bra! Min älskade pälsboll mår bra, och jag tänker nu hedra henne, för att hon var så duktig (hon hatar veterinärer...), och lägga upp en vacker, smickrande bild på henne! Bara för att hon är sötast i världen.
Lyssnar på: Weapon of Vanity - Soilwork
No one likes to food, but the dogs.
Det är första raden i den fantastiska låten som jag, Karin och Kajsa skrev på låtworkshopen. Simpel låt med 4 ackord, men ooooh så catchy!Helt otroligt rolig workshop, så nu blev man ju sugen på att börja skriva låtar och grejer. Dock har jag upptäckt att jag vill lära mig spela fler instrument... jag VILL kunna!
Dock har jag upptäckt att när jag väl börjat lära mig så orkar jag liksom inte träna fullt så mycket som jag hade tänkt mig.
Aja trött som sat...singen. Så nu ska jag nog spela lite bas. Lite Anti Gravity med Incubus kanske? Eftersom jag numera inte har några basläxor. Jag VILL ha basläxa! Kanske ska passa på att spela lite piano, sjunga lite och ploinka lite med durspelet också när jag ändå är igång. Som att man ploinkar med ett durspel liksom!
Dock har jag upptäckt att när jag väl börjat lära mig så orkar jag liksom inte träna fullt så mycket som jag hade tänkt mig.
Aja trött som sat...singen. Så nu ska jag nog spela lite bas. Lite Anti Gravity med Incubus kanske? Eftersom jag numera inte har några basläxor. Jag VILL ha basläxa! Kanske ska passa på att spela lite piano, sjunga lite och ploinka lite med durspelet också när jag ändå är igång. Som att man ploinkar med ett durspel liksom!
Guess what?! :D
...
Jag är lite små pissed off just nu, fast jag inte borde vara det. Kanske är någon sorts reaktion på att jag inte fått avreagera mig ett skit på hela veckan. GE MIG VÅLDSAMMA SPEL NÅGON?!?!??!?!
Så därför avreagerade jag mig precis. Känns mycket bättre faktiskt. Det här med dagböcker är förståeligt. Det finns alltså för att man ska kunna skriver ner sina känslor för att sedan låsa in dem. Varför ska man göra det egentligen? För att det är en känsla som man inte borde känna.
Vem har bestämt det egentligen? Mäniskligheten har bestämt att det är fel att känna vissa saker i vissa situationer, för att det kan leda till dåliga konsekvenser.
Är det någon sorts medfödd erfarenhet, eller instinkt? Eller är det bara någonting man lär sig utav att leva i dagens samhälle. Är det något typisk svenskt kanske. Aldrig för mycket och inte för lite. Mellanmjölk ska det vara.
Jag tycker dock inte att det är så. Jag har i alla fall aldrig känt att jag är begränsad på grund utav att jag bor här. Snarare tycker jag att det är ganska praktiskt att faktiskt tänka lite på vad fan man gör. Skulle inte vilja leva i evigt "fria" USA. Jag personligen tycker inte att de verkar så mycket friare än jag är... Snarare... Ja. Jag har jättemycket fördomar om Amerikaner. Det är inte MITT fel egentligen. Det är bara det att jag har blivit hjärntvättad utav alla tv-program och dokusåpor FRÅN USA.
Aja dags att sussa av mig all stress, ilska, sjukdom och annat skit. Imorgon ska jag iväg till Karlstad och ha SKITROLIGT! >:(
Så därför avreagerade jag mig precis. Känns mycket bättre faktiskt. Det här med dagböcker är förståeligt. Det finns alltså för att man ska kunna skriver ner sina känslor för att sedan låsa in dem. Varför ska man göra det egentligen? För att det är en känsla som man inte borde känna.
Vem har bestämt det egentligen? Mäniskligheten har bestämt att det är fel att känna vissa saker i vissa situationer, för att det kan leda till dåliga konsekvenser.
Är det någon sorts medfödd erfarenhet, eller instinkt? Eller är det bara någonting man lär sig utav att leva i dagens samhälle. Är det något typisk svenskt kanske. Aldrig för mycket och inte för lite. Mellanmjölk ska det vara.
Jag tycker dock inte att det är så. Jag har i alla fall aldrig känt att jag är begränsad på grund utav att jag bor här. Snarare tycker jag att det är ganska praktiskt att faktiskt tänka lite på vad fan man gör. Skulle inte vilja leva i evigt "fria" USA. Jag personligen tycker inte att de verkar så mycket friare än jag är... Snarare... Ja. Jag har jättemycket fördomar om Amerikaner. Det är inte MITT fel egentligen. Det är bara det att jag har blivit hjärntvättad utav alla tv-program och dokusåpor FRÅN USA.
Aja dags att sussa av mig all stress, ilska, sjukdom och annat skit. Imorgon ska jag iväg till Karlstad och ha SKITROLIGT! >:(
Bild
Nu idag blir det bara bild. Har ont i huvudet och försökt att studera min mattebok, med mindre framgång än de
som inte ens försöker.
Jag tror också att detta är en mycket ond fågel
som inte ens försöker.
Jag tror också att detta är en mycket ond fågel
Tittar på: Top Model cycle 8
Frankensteins monster
Yo!
Idag känner jag mig som Frankensteins monster. Kanske möjligtvis något man kunde lista ut med hjälp utav rubriken till det här inlägget. Å andra sidan skulle det helt enkelt kunnat vara ett inlägg som handlar om Frankensteins monster, eller eventuellt ett inlägg som inte handlar om någonting alls, men som ändå heter Frankensteins monster.
I vilket fall som helst så handlar just det här inlägget om att jag känner mig som Frankensteins monster. Jag tror eventuellt att jag lyckats skriva "Frankensteins monster" ganska många gånger nu utan att stava fel, men för att vara ärlig så orkar jag inte läsa och se efter...
Har precis kommit hem ifrån styrelsemötet med en sprängande huvudvärk. Det känns ungefär som att jag har sådana där spikar som Frankensteins monster har i skallen. Som dessutom alstar elektricitet. Är det någon som har tänkt på att dom kanske gör ont för honom? Inte undra på att han bara kan säga typ "öööööh". Eller han kanske kan säga andra saker också. För att vara helt exakt har jag inte sett filmen, och jag har inte för avsikt att se den heller.
By the way så var det ett ÅRSmöte först. Sen hade vi ett styrelsemöte efteråt. Kanske.
Tänkte då passa på att säga "Salut till Kajsa som skriver och fixar protokoll"! Tycker du är jätteduktig!
Dock så tänkte jag inte det egentligen. Det bara blidde så att jag skrev det...
Idag känner jag mig som Frankensteins monster. Kanske möjligtvis något man kunde lista ut med hjälp utav rubriken till det här inlägget. Å andra sidan skulle det helt enkelt kunnat vara ett inlägg som handlar om Frankensteins monster, eller eventuellt ett inlägg som inte handlar om någonting alls, men som ändå heter Frankensteins monster.
I vilket fall som helst så handlar just det här inlägget om att jag känner mig som Frankensteins monster. Jag tror eventuellt att jag lyckats skriva "Frankensteins monster" ganska många gånger nu utan att stava fel, men för att vara ärlig så orkar jag inte läsa och se efter...
Har precis kommit hem ifrån styrelsemötet med en sprängande huvudvärk. Det känns ungefär som att jag har sådana där spikar som Frankensteins monster har i skallen. Som dessutom alstar elektricitet. Är det någon som har tänkt på att dom kanske gör ont för honom? Inte undra på att han bara kan säga typ "öööööh". Eller han kanske kan säga andra saker också. För att vara helt exakt har jag inte sett filmen, och jag har inte för avsikt att se den heller.
By the way så var det ett ÅRSmöte först. Sen hade vi ett styrelsemöte efteråt. Kanske.
Tänkte då passa på att säga "Salut till Kajsa som skriver och fixar protokoll"! Tycker du är jätteduktig!
Dock så tänkte jag inte det egentligen. Det bara blidde så att jag skrev det...
